@garde | Leitz 28 f2.8 | Extra roligt att tre spontant tillfrågade ungdomar vid Triangelns station, där Leif och jag klev av, blev del av dagens utmaning genom att bestämma temat.
Vissa hästar verkar upphöjda och älskade men finns det fria o glada hästar eller gillar vi dem bara som prydnad och underhållning?
Och hur är det nu med etiken för hästar i sport och för alla andra djur egentligen?
I början blev det långsökta associationer till ’häst’ men i second hand affärerna på Södra Förstadsgatan började det ta fart.
@garde | Leitz 28 f2.8 | Ny variant på utmaning: Hitta en affisch, ta en bild på den och lägg upp en ’förbättrat’ version. Samma text men ett foto du ha taget på dagens utmaning. Vi hamnade (haha) i Kockums gamla skeppsvarv.
Kort tid, få hundar och manuell fokus (som alltid) gjorde en redan svår utmaning nästan omöjlig – men roligt och lärorikt som vanligt!
Det förutsägbara svåra (och utmaningen vi sökte) var att hundar är rädda, skäller och backar fort (så långt det går i koppel) eller är nyfikna och springer snabbt fram och nosar helt upp i linsen. Vill man göra porträtt, gäller små bländar tal för skärpa på ansiktet och inget annat. Jag gillar porträtt med närhet och intimitet och valde 28 mm för att kunna gå nära, men det blev för konstigt för hundarna som jag fick gosa med och klia på halsen med ena handen för att få den att stanna någon sekund och då inte hade jag inte den handen ledig för varken kamera riktning eller fokusering.
Jag lärde av allt misslyckande att jag måste bli bättre på att bedöma exakt avstånd till motivet och matcha det avståndet som linsen visar – alltså skippa kolla på monitorn.
Hussar och mattar var snälla att stanna upp en kort stund i kulan och ett par bjöd på en ”stanna!” posering (med godis i utsikt) – en skans jag inte heller han ta vara på (hade behövd en bra sökare för fokusering här) – men det blev ändå för stelt och arrangerat, inget en porträtt fotograf var ute efter.
Men roligt var det och Café Vrå levererade igen, denna gången vegansk fika med kaffe ad libitum 👌
Finns det cykler i livet som inte regleras? Stop! Gå! Vänta! KÖR!! I framstegets namn optimeras och automatiseras stora delar av livets rörelser och cykler via scheman, automater och knapptryck. Vi lyder och litar på att det går rättfärdigt till. Vissa kan ignoreras bara med livet som insats.
Testade min ’nya’ snygga! 16 mm fisheye lins som jag dräglade över redan på 70-talet (f/3.5 kom 73, f/2.8 kom 79). Trevlig att man kan gå riktigt nära, gå ner i tid och allt har skärpa! Måste lära mig att kolla vart fokus är…
Cool kille såg min kamera genom fönstret på fiket och ville fotas. Gillad! Även Malmö och Möllevångstorget gillad såklart.
Naturens cykler överlabbar civilisationens. Löv cirkuleras via mikroorganismer, pappers-bussbiljetter av Sysav, men bara om den lämnas i sopsorteringen.
Miss! Rolig foto-grej att få struten engagerat i avfalls cykeln, tänkte jag men hmm, jag missade att få med cykel-pilarna i bild. Hamnade precis utan för :|
Tvåhjulingar och hjul i allmänhet har något cykeln över sig. Speciellt när de kör över sensorn i asfalten som påverkar cykeln i ljusregleringen där framme. Eller kör efter ett bus-schema: One small step for MAN. One giant leap för gubbe med käpp.
Bostadsmarknaden har väntelistor! Hus byggs och rivs, eller renoveras. Folk väntar, flyttar in, flyttar ut. Cykler!
Stafetten är en semantisk lek med bilder och mening.Den som får stafettpinnen måste hitta på ett ett ord eller en mening som binder ihop senaste bilden med en ny eller gammal bild från eget fotoarkiv.
